Kontrakt skrevs i januari, ”Donnan” anlände till Patrik och alla teknikaliteter kring affären är nu klara mellan uppfödaren/ägaren Joan Andreasen, Stutteri Uno, Andreas Helgstrand som utbildat stoet och köparna Kohl.

- Det är en fantastisk häst, kanske den allra bästa hästen i hela ålderskategorin och det känns otroligt bra inför framtida mästerskap, säger Kittel om sin nya häst.
- Hon är het, precis som de måste vara, men ändå otroligt lugn och mycket ridbar, begåvad, mycket begåvad för de svåra rörelserna.

Hästen med stort H är en unghäststjärna som bevisat sina kvalitéer inom sporten mer än en gång, har rätt ålder för att stå på topp om fem år och har en alldeles särskild utstrålning. Uno Donna Unique har stora likheter med en annan fyrbent mästerskapspersonlighet – Blue Hors Matiné som tog världen med storm vid VM 2006.

Uno Donna Unique (f-04 e Blue Hors Don Schufro-Falkland) var tvåa på unghäst-VM som 5-åring och vann som 6-åring, båda gångerna riden av Andreas Helgstrand. Det kolsvarta stoet har vunnit nästan allt som går att vinna i Danmark.

Taget här och här ifrån!

Kommer bli roligt att följa deras resa mot OS! :)

För att få hästen att spåra
Rama in hästen med skänkeln och var på volten noga med att ytterskänkeln ligger väl intill hästens sida. Koncentrera dig på att forma hästen efter spåret.
På volten håller du blicken på nästa, eller till och med näst-nästa kon. På långsidan håller du blicken nästan bortom kortsidans slut.
Hanchen poängterar hur viktigt det är att fästa blicken en bit bort.
– Tittar du lite längre bort, i den riktning du avser att rida, suger du omedvetet med dig hästen dit, säger hon. Sänker du däremot blicken får du ju faktiskt själv svårt att styra rätt.

När du ridit vägen i skritt kan du gå över i trav. Fortfarande rakt på linjerna in i och ut ur volten. Fokusera på att hästen ska spåra, böja sig på det böjda spåret och gå rakt längs linjerna utmed långsidan. När du känner att detta fungerar, kan du börja med att flytta hästen lite sidvärts när du lämnar volten. Tänk på att fortfarande ha blicken fäst långt framför dig, så hästen känner vart ni är på väg. Runda konen och fortsätt rakt fram längs långsidan.
När övningen fungerar med sidvärtsrörelsen lägger du till att rida öppna längs långsidan innan du går in i volten. Börja redan i hörnet efter kortsidan, som om du skulle rida in i en volt. Tänk på att ha blicken fäst långt fram och att hästen fortfarande ska spåra på voltens böjda spår.

Källa!

Tipstack till: Ann Hellström
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson

Innan man börjar hoppa bana ska man vara medveten om hur hästens galopp och rytm känns och fungerar.
- En annan viktig sak är att man inte slarvar med vägarna. Det är också vanligt att hästarna tappar aktionen, varnar Ann Hellström som är B-tränare i hoppning.
Det ska se så enkelt ut som möjligt att hoppa, menar Ann.
- När det ser som enklast ut är det som svårast. Att ryttaren har bra sits, stilla hand och låter hästen galoppera är en jättestor konst. Många vill ratta och sparka för mycket, men det ska se smidigt ut.
När Ann kör den här banan på ett pass brukar ryttarna få hoppa fram tre-fyra gånger på ett räcke och två-tre gånger på en oxer. Efter det kommer de först en omgång på banan på en normal höjd.
- Sedan höjer jag, och så kommer de på igen. Det är olika hur många språng vi plockar fram, men de får hoppa banan åtminstone två gånger. Blir det problem någonstans plockar vi ut och tränar på just den biten.
Om det finns ryttare med som ska hoppa upp mot 1,30-1,50 brukar det bli en förkortad variant av banan på de högre höjderna.
För unghästar ska det vara mindre jobbigt; de brukar få hoppa fram alla hinder innan hindren kopplas ihop till en bana. Du bör använda infångare på hindren om du har unghäst.
- Hoppa sedan en eller två gånger beroende på utveckling, tipsar Ann.

Gör så här:
Rid fram i alla gångarter på raka och på böjda spår i båda varven.

A. En bana för ryttare som ska börja tävla eller börja hoppa bana, eller för unghästar. Börja med den här, då har du långa galoppsträckor och får bra anridningar. Du hinner hoppa första hindret, tänka, planera och titta.

B. Blir egentligen en variation på A. Ganska enkelt.
- Det är roligt att variera sig och det är bra att lära sig olika banor, säger Ann.

C. Här kommer böjt spår med i bilden. Få stöd på yttertygeln, ha hästen runt innerskänkeln, gör hästen rak efter sväng, planera.

D. Här finns en kombination med, vilket gör det lite svårare. Principen är densamma - planera vägen, anpassa tempot, var medveten om distanserna om det ska vara 4, 5, 6 eller 7 galoppsprång.
- Kommer du in lite kort måste du kanske rida på, kommer du in långt måste du backa av. Lär dig att hitta vägarna på böjt spår.
Du kan använda den här banan även om du är mindre rutinerad och ska börja träna omhoppning, men lägg då upp hindren lågt. Anpassa tempot efter hindrens storlek.

 

- Jag trivs jättebra med henne, säger Linda Algotsson.

La Fair (e Labrador u Princess Fair ue Prince Fair xx) har samma mamma som Linda Algotssons världscupvinnare och dubbla EM-medaljör Stand By Me, "Bullen". Hon är själv mamma till världens fjärde högst rankade fälttävlanshäst, Wega (e Irco Mena).

Det är lillasyster Sara Algotsson Ostholt som har tävlat stoet mest. När La Fair inte blev dräktig under 2011 bestämde Linda sig för att sätta igång henne. Och nu är hon fullt i gång med siktet inställt på OS-kval under våren. La Fair har flera placeringar i internationell trestjärnig klass under tre säsonger, bland annat med Saras man Frank Ostholt. Linda Algotsson kom 25:a med henne i Boekelos CCI*** 2007.
- Hon påminner mycket om "Bullen" i temperamentet och det passar ju mig bra, säger Linda som för tillfället står utanför landslaget då hon inte har haft någon häst på trestjärnig nivå sedan 2010.

Källa!

Rolf-Göran ska under förmiddagen rida tre olika hästar - Niklas Arvidssons 9-årige hingst Click and Cash, Maria Gretzers 6-årige Singular LS La Silla och Olmeca LS La Silla, en 5-årig lillebror till Ninja La Silla.
Under eftermiddagen kommer EM-guldmedaljören hålla träning för tre olika grupper av ryttare, där den sista består av hoppryttare på elitnivå - bröderna Zetterman, Niklas Arvidsson, Henrik Lannér och Pia Levin.
– Det ska bli jätteroligt. Man kan hela tiden få nya tips på hur man kan förbättra sin ridning, säger Niklas Arvidsson till tidningen.

Tidsprogram och mer information

Källa!

Tipstack till: Lena Berggren Wenderyd
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson

– Jag tycker att sitsen är A och O om du ska kunna vara i balans och kunna inverka. Det är bra att rida serier när du ska öva sitsen. Kommer man in i serien och den är bekväm för hästen kan ryttaren slappna av lite och inte tänka så mycket på hästen - utan koncentrera sig på sitsen. Men det är viktigt att hitta avstånd som är bekväma för hästen så att den bara flyter igenom och ryttaren kan tänka på sig själv, säger Lena Berggren Wenderyd, B-tränare i hoppning, banbyggare och expert på mental träning.

Svikt i lederna
En bra hoppsits, alltså lätt sits, kännetecknas av balans och följsamhet. Det innebär jämn viktfördelning, svikt i fotled, knä och höft, blicken i ridriktningen och en följsam hand.
Ett vanligt sitsfel, som Lena bland annat ser när hon är på ponnytävling med sin dotter, är att man sitter för djupt i sadeln med för mycket vikt på sittbenen.
– Varför det är så vet jag inte, det är ingen trend att man lär ut att ryttare ska rida i lodrät sits mot hinder. Möjligen beror det på att ponnyn börjar bli för liten, överlivet kommer ju långt fram när man rider i lätt sits på en för liten häst. Kanske vill ryttaren trycka på hästen, eller så har man en het häst och rätar upp sig för att kunna hålla den. Effekten kan bli att sätet driver på när man egentligen vill minska tempot, funderar Lena.
Ett annat vanligt fel är att ryttare går snett med i sprången. Det tror Lena beror på att man blir lite för ivrig och kastar sig fram eller att blicken är riktad nedåt i stället för framåt.
– Då blir det gärna att man hamnar på sidan av hästen.
När Lena gör dagens övning med sina elever tittar hon på en sitsdel i taget. Skänkeln, blicken och så vidare, och ger feedback på en sak i sänder.

Bygg så här:
Använd åtta stöd, två plastblock och 10–12 bommar. Du behöver två koner. Hindren ska vara relativt låga.

Gör så här:
Värm upp som vanligt på marken. Hoppa något enkelhinder innan du börjar med övningen. Bygg det hindret där det passar.
Starta lågt för att känna att avstånden är bekväma för hästen, så att du inte behöver inverka så mycket. Det ska flyta på.
Ha fokus på olika delar av sitsen olika gånger.

Variationsmöjligheter
För att variera övningen kan man välja att antingen påverka hästen att landa i rätt galopp – och rätta galoppen om det blir fel, genom galoppombyte eller avbrott med ny fattning – eller att ryttaren ska välja varv utifrån den galopp hästen landar i.
– Vilket man väljer beror lite på nivå och ålder. För duktigare ryttare är det en viktig del att kunna påverka galoppen. Men för den på lägre nivå är det stort nog att kunna se vilken galopp man har och kunna agera från det, särskilt om man är tio år, säger Lena.
Efter tio gånger börjar det bli jobbigt för en normaltränad häst, övningen är styrketräning för hästen, så håll inte på för länge.
En annan variant av övningen är att hoppa serien, vända höger eller vänster enligt ovan, fortsätta snett igenom och hoppa C-hindret i serien diagonalt, göra ett galoppombyte eller ett avbrott och därefter en ny fattning och så rida in i serien igen.
Avsluta gärna med ett enkelhinder (det du värmde upp på till exempel) eller en kortare bana så att hästen får galoppera på något annat än en serie.

Syfte:
Sitsträning, samt styrka och självförtroende hos hästen.

Svårighetsgrad:
Medel.

Tänk på det här:
Öva sitsen ofta, och som här - med fokus på en del i taget. Hindren ska vara relativt låga i dagens övning, det viktiga är att öva sits och följsamhet. Men den här banan kan också användas om man vill känna på lite högre hinder. Då ska avstånden ut lite.
– Och tänk på att inte göra så många repetitioner då, säger Lena.
FAKTA OM TRÄNAREN
Namn: Lena Berggren Wenderyd.
Född år: 1960.
Utbildning (inom hästvärlden): Ridlärare level 2, B-tränare i hoppning, B-banbyggare, stildomare, gått Riksidrottsförbundets elittränarutbildning på Bosön, läst idrottspsykologi på Halmstad Högskola.
Jobbar med: Tränare, banbyggare, föreläsare, kursledare m m.
Roligast med att vara tränare: Att få dela med sig av kunskap, att inspirera, ge stöd och hjälp inom allt kring hästar, ryttare och teamet kring ryttare, att se ryttare och hästar utvecklas, att ha förmånen att träffa människor som brinner för sina mål och sina hästar. Det ger mig massor av energi tillbaka!
Läs mer på: www.lenaberggrenrid.se

Text: Husdjursagronom Sara Slottner
Foto: AGRIA/Roland Thunholm

I en studie från Högskolan i Halmstad intervjuades tio elitryttare. Samtliga var överens om att ryttare behöver fysträna utöver ridningen - men endast fyra av dem gjorde det. Alla tyckte att det skulle vara bra att ha tillgång till en personlig tränare för att få hjälp med träningsprogram.
Även hippologstudenter har undersökt ryttarens fysik - de genomförde ett fystest och ett hopptest för att se om de kunde hitta något samband mellan resultaten. Fystestet bestod av armhävningar, situps, ryggresning, höga hopp, stå på ett ben, knäböj och fingerfärdighetstest.
Stå på ett ben och knäböj visade sig ha ett positivt samband med balans i hopptestet, vilket skulle kunna betyda att balansträning på marken kan ge effekt även i sadeln. Ryttarens sits mellan hinder hade ett positivt samband med situps. Höga hopp, knäböj och situps hade även ett positivt samband med inverkan och tempo i hoppningen. Även andra studier har visat att just ryttarens bålstabilitet påverkar ridningen mycket.

Hoppning och fälttävlan ger hög maxpuls
Studier av fälttävlansryttare har visat att musklerna arbetar aerobt (med syre) under ett dressyrprogram medan de under banhoppning även arbetar anaerobt (utan syre). Energiförbrukningen under dressyrmomentet är jämförbar med energiförbrukningen under exempelvis gång och tennis - de andra två momenten vid fälttävlan kan jämföras med basket eller brottning.
Vid en endagarsfälttävlan konstaterade ett brittiskt forskarlag att ryttarna hade högst medelpuls, med 184 slag per minut, under terrängdelen. Hjärtat slog i snitt 180 slag per minut under banhoppningen och 157 slag per minut under dressyren.
Under banhoppningen vid OS ligger fälttävlansryttarnas puls över 90 procent av maxpulsen - både puls och mjölksyranivåer var i själva verket högre hos ryttarna än hos hästarna i studien! När forskarna mätte nivån av mjölksyra i blodet efter banhoppningen respektive terrängen var de i nivå med mjölksyran hos friidrottare efter 110 meter häck eller 100 meter slätt.

Vätskebalansen viktigare än man tror
Ryttarens vätskebalans är en förbisedd faktor när det gäller fysisk ork, koncentration och i förlängningen risken för misstag och olyckor. Mätningar som gjordes på ryttarna som genomförde endagarsfälttävlan indikerar att de blev uttorkade under dagen. I medeltal förlorade de vätska motsvarande 1,6 procent av sin kroppsvikt, vilket kan minska prestationsförmågan med över 5 procent. Två av ryttarna i studien förlorade så mycket vätska att det kan motsvara en prestationsnedsättning med hela 45 procent!
Forskarna drar slutsatsen att om ryttarna är i bättre fysisk form och dessutom - precis som andra atleter - ser till att ersätta förlorad vätska, så minskar skaderisken hos både hästar och ryttare. Detta genom att koncentration och ork kan bibehållas under hela tävlingsmomentet.


Referenser:
Roberts, M., Shearman, J. & Marlin, D. 2010. A comparison of the metabolic cost of the three phases of the one-day event in female collegiate riders. Comparative Exercise Physiology, nr. 6(3), s. 129-135.

Pettersson, A-K., Sellergren, K. 2003. Påverkar ryttarens kroppsfysik prestationen i hoppning? Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Examensarbete nr. 225.

Esping, K. & Linders, A. 2010. En jämförande studie mellan hopp- och dressyrryttares fysik. Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Examensarbete nr. 386.

Olofsson, I. 2007. Fysträning för ryttare. Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik.

Källa!